Hemma?
Hur konstigt är det inte att under mina två veckor hemma kändes Paris som en försvinnande låtsasvärld, någonting jag snarare hade drömt om än verkligen hade levt. Nu är det Åhus och huset hemma som försvinner och lovet känns som om dte aldrig har existerat. Man tar upp gamla rutiner oroväckande snabbt benen vandrar av sig själva ner till metron och upp därifrån påväg mot skolan. Det är lätt att fastna i mönster och inte testa nytt, men eftersom dte är en kall och klar vinterdag lät jag mina ben vandra bort ifrån de kända platserna och upptäcka nya gator. Jag tänker inte ens försöka lovorda hur otroligt skönt det faktiskt är att ta en rask promenad i ett kyligt vinter Paris med en ångande andedräkt. Det är magiskt.
