la fin
sista franska lektionen för det här året, och dem har varit många. 
så här pepp var hedvig och philip:
vi fick annars marockanska kakor av världens gulligaste marina, bästa läraren.
och sen var den dagen slut ungefär.
magnifik praktik? nja...
imorgon är det sista riktiga skoldagen. vilket i och för sig är skönt. men seriöst, nästa vecka och veckan efter det kommer jag jobba nio till sex varenda dag. ursäkta mig att för att inte hoppa upp och ner av glädje. ja lunchen är inräknad, men inte kan man ha två timmars lunch som veterinär? usch. jag är fruktansvärt nego inför allting som avviker ifrån vardagslivet och praktik kan vara det värsta. jobba utan att få betalt. åhåjaja.
nu agnes tar vi ett djupt andetag och börjar tänka på allt positivt med praktik.....
....jag kommer ju att få kolla på när äckliga katter får sina magar uppskurna. det är positivt, för de kanske dör!
(jag var tvungen att ta hedvigs bloggrubrik, vi har lite olika åsikter om prao)
märkning
solen borde vara märkt med "värme dödar"
värme i storstäder borde förbjudas. om inte storstaden ligger vid ett hav,
då får det vara varmt. Men den här jävla skitstaden Paris ligger mitt i
landet, och man skulle försöka svalka sig i la Seine dör man nog.
pust
jag gick utanför lägenheten och märkte att det var fruktansvärt varmt. 30 grader säger min värdmamma.
Hedvig och sigrid var duktiga som jobbar i värmen
morgonplugg
försöker intala mig själv att det är bättre att försöka hinna klart franska cv:et nu på morgonen så att jag inte får panik över det senare. men är ju sååå tråkigt. men creds till mig för att jag tog mig igenom 14 sidor molière till frukost. det ni. dagens planer att plugga tills fingrarna blöder och hjärnan har krymt ihop till en geleboll, för jag måste bli klar med allt idag. åhåjaja. Men en lunchpaus vid kajerna är inplanerat och jag tror att jag kan behöva lite social samvaro efter ungefär 24 timmars intensivt pluggande. trevlig söndag på er alla och här har ni en bild på en klippa i stormen. aka heddan som skäller lite på agnes när hon klagar för mycket.
Och om hon inte gillar bilden så är det en hämnd. på vad är jag inte riktigt säker.
fast varför skulle hon inte gilla den, hon är ju bedårande!
Bok
Just det. läste ut en bok idag. Tusen strålande solar. Den handlar om två kvinnors levnadsöden i Afghanistan mellan 1970-2004. bara för att jag läste ut den snabbt betyder inte att den var super bra, den var moyen men väl läsvärd. Om inte annat så har jag fått en mycket bättre inblick i Afghanistans nutidshistoria. Så om du inte har någonting annat bättre för dig så läs den. 
det du
torsdagskvällen spenderades lungt i glada vänners sällskap. (som blev ännu gladare av viner som filip köpte in sig med hjälp av). vi åt en pastagratäng och smulpaj. mitt förslag att gå och lägga sig klocka nio röstades inte igenom, så istället satt vi ute i sommarkvällen tills sent. 
Beta var så klart very sassy
väldigt djupa diskussioner...
Efter endast 4 timmars sömn gick vi sen upp för att åka till Amboise, en stad vid Loir (frankrikes längsta flod) som har ett fint slott. tur att man kunde sova i bussen.
beatas framtida sommarstga
mys i tornet.
När jag sen kom hem vid 22.00 på fredagskvällen var jag helt slut och efter ett skrattanfall över min värdmammas dåliga ordvitsar blev det sängen för mig. Då hade jag gått på adrenalin ett antal timmar!
Lördagen är tyvärr inte särskilt intressant. Plugg och kör har varit ledorden, och plugg fortsätter att vara det.
löööve löööve me doooo
Godmorning England. aka The Boat That Rocked. En film du måste se! 
Jag var inte själv i biomörkret, förutom ca 200 okända fransmän (som förresten inte förstod var man skulle skratta) så var beata och hedvig med mig.
från vänster: Beata, Hedvig
Bises.
the return
oj. vad poppigt och posigt det kan bli ibland om söndagar. näe det är inte lätt när man är lite trött. 
Hej alla där hemma! ja jag lever, jag lever så mycket att jag inte hinner blogga. men nu har jag lovat mig själv att göra ett litet ryck den sista månaden. (dessuto har jag ju fått en fin bakgrund och hela världen blir ju lite lättare då, eller hur?)
